Vi har tidigare tipsat om Riksarkivets samling av brev från medeltiden och att de kan ge intressanta uppgifter om släktkopplingar. En annan finess med dessa brev är att det på många av dem finns bibehållna sigill som syftade till att intyga äktheten hos ett dokument. Ibland var det utfärdaren som sigillerade, men ibland också ett antal så kallade fastar. Dessa fastar var betrodda män som genom att trycka sina sigill på remsor vidhängda dokumentet agerade vittnen.

Själva sigillet gjordes genom att med en så kallad sigillstamp göra ett avtryck i vax. På sigillstampen fanns en ingraverad symbol, unik för den som skrev under. Vissa personer bytte under sin livstid sigillstamp och ibland förändrades även vapenbilden. Förfarandet var inte förbehållet adliga män, utan även biskopar, välbeställda borgare och bergsmän, och vissa frälsekvinnor hade ofta en sigillstamp. Liksom förstås länder, städer, domstolar och olika skrån. När en person dog förstördes stampen vilket innebär att endast ett fåtal finns bevarade än i dag.

Exempel: Lars Korske var underlagman i Västmanland och utfärdade flera brev i början av 1400-talet. Sigillet nedan återfinns i ett brev utfärdat i Arboga 31 oktober 1401.