Det händer till och från att man känner namn och födelseår på en viss person men inte med säkerhet kan avgöra vem föräldrarna är utifrån födelseboken. Det kan finnas flera med samma namn som är födda vid samma tid eller så saknas födelseboken helt. Ett förfarande man då kan ta till är uteslutningsmetoden. Med denna metod får man helt enkelt kartlägga alla personer med samma namn i den aktuella församlingen, och ibland även i grannförsamlingar. Uppgiften blir lätt tidskrävande, men det kan ibland vara den mest rationella vägen framåt. Men det kan också ses som ett angenämt detektivarbete, särskilt när man lyckas!

Exempel: Gabriel Gabrielsson heter en kolare och torpare boende i Voxna, Delsbo och Bergsjö församlingar under 1700- och 1800-talen. Han gifter sig 1777 med Anna Andersdotter och de får fyra söner. Men varifrån kom han?

I hans andra gifte med Margareta Andersdotter anges han vara född i Ore 1749. Ore saknar vid denna tid födelseböcker och nu börjar problemen. En genomgång av husförhörslängden 1751-1771 (AI:4 sid 21) visar att det finns en familj i Arvet i Ore med en son Gabriel. Fadern heter Gabriel Jansson Tysk (soldatnamn, även kallad Gabriel Arbman) och modern Kerstin Hansdotter. Problemet är att sonen Gabriel anges född 28 februari 1747, alltså inte 1749. Kan det fortfarande vara samma person?

I nästa husförhörslängd 1775-1784 (AI:5 sid 35) återfinns inte längre sonen Gabriel. Han måste alltså ha dött eller flyttat mellan 1771 och 1775. Att han inte är död framgår av moderns personalie när hon dör 1778, där det står att alla hennes fyra söner lever (FII:2 sid 630). Han måste alltså ha flyttat. Vid en genomgång av hela AI:5 återfinns han inte någonstans i Ore. Slutsatsen måste bli att han har flyttat utomsocknes. Men vart?

I nästa husförhörslängd 1780-1785 får vi nästa ledtråd. Här upptas uppenbarligen personer postumt (eller så är den feldaterad), exempelvis återfinns fadern Gabriel Jansson Tysk som dör 1773. Även Gabriel Gabrielsson finns med samt en anteckning att han har utflyttat till Hälsingland. Detta skulle alltså stämma väl in med den Gabriel Gabrielsson som återfinns i Voxna, som ligger i Hälsingland. Från Ore till Voxna är det omkring 50 kilometer så det verkar ju rimligt rent geografiskt.

Det finns alltså många indicier som talar för detta scenario. Men bouppteckningar saknas för berörda personer och några ledtrådar från testeser går inte heller att få. Efter en genomgång av samtliga Ores husförhörslängder (AI:1 till AI:5) går det att konstatera att namnet Gabriel är ytterst ovanligt i församlingen. I själva verket är det bara inom Gabriel Arbman Tysks familjekrets det förekommer under 1690-1784. Det finns endast två ytterligare personer med namnet (förutom de redan nämnda): Gabriel Jansson (f. 1745) som är kusin med Gabriel Gabrielsson i Ore, samt Gabriel Eriksson (f. 1784), även han en kusin. I födelseboken 1680-1701, samt 1715-1735 (åren 1736-1774 saknas dessvärre) finns inga andra barn med namnet Gabriel och i vigselboken 1775-1799 finns ingen Gabriel i Ore över huvud taget.

Ytterligare ett indicium kan vara namnen på kolaren Gabriels barn då de verkar rätt strikta med att hålla dem inom släkten. Förutom Anders (efter Gabriels svärfar) heter de sedan Gabriel, Anders (igen, då första sonen dör ung) och sedan Johannes. Gabriel Arbman Tysks far heter Johannes Andreae Arbman.

Så, det kan tyckas märkligt med två års differens på födelseår, men kanske mindes han inte exakt. Eller så minskade han avsiktligt sin ålder med två år – hans hustru är 19 och han är 28 år när de gifter sig. Men sammantaget är det högst sannolikt – utifrån uteslutningsmetoden – att kolaren Gabriel Gabrielsson i Voxna är son till Gabriel Arbman Tysk och Kerstin Hansdotter. Några andra rimliga föräldrar återfinns inte vid tiden i Ore. Uteslutningsmetoden kan tyckas omständlig, men just i detta fall öppnade det upp för ytterligare ett femtiotal anor, huvudsakligen präster i Dalarna och Västmanland.