Som nybörjare inom släktforskning är det lätt att förvånas över bristen på enhetlighet för hur namn skrivs. En person som heter Per dyker plötsligt upp med namnet Peter eller Peder. Eller till och med Petter. Nuförtiden är ju detta helt olika namn, men tidigare kunde olika namnformer användas omväxlande för samma person, många gånger efter skrivarens godtycke. En person döpt till Magdalena Katarina kanske återfinns som Lena Kajsa exempelvis. Det krävs alltså lite fantasi när man söker efter personer i kyrkoböckerna. Även efternamn kan ha olika former, t.ex. Olofsson = Olsson, Eriksson = Ersson och Henriksson = Hindersson.
Under framför allt 1800-talet förekommer det att barn döps med latiniserade versioner av namnet, kanske för att det ska låta lite finare eller helt enkelt för att prästerna valde att skriva in namnen så. Istället för Olof döps barnet till Olaus och istället för Jöns till Johannes. Detta förfarande var ju sedan flera århundraden tidigare vedertaget hos präster. Detta kan ibland ställa till det då en Nicolaus istället för Niklas ibland kan skrivas som Nils eller en Benedictus kallas Bengt.
Nedan listas namn som rätt ofta är byts ut mellan varandra. Listan är förstås inte komplett men det kan ge en hint om hur man måste använda sin fantasi när namnen ibland inte skrivs exakt så som förväntat.
Exempel: Kyrkoherden i Kvistbro socken i Örebro har det fantastiska namnet Johannes Isaaci Kroksmoderus. Men för församlingsborna gick han endast under namnet ”herr Jöns”.
